Hängrännor och farfar
Idag har vi haft en jättefin dag här i Luleå. Visst, det blåste lite kallt och i skuggan var det väl inte allra varmast, men vi ska INTE klaga. Inget blir bättre av det. 🙂
När jag for hem (körde mc idag) så var man ju inte alls sugen på att fara hem. Jag hade gärna kört en längre sväng. Upp till Boden, ut till Lövskär eller vad tusan som helst. Men inte hem… För hemma väntade nämligen Herr Bergström och jobb. Han ville få panel och stuprännor fixade innan semestern. Eftersom vi går på semester imorgon, så börjar det ju vara lite brådis…
Så jag körde hem, bytte om och gick ut för att hjälpa till. Då insåg jag något som jag inte insett tidigare. Stuprännorna sitter vid taket. Vilket är högt. Vilket INTE passar mig då jag är höjdrädd. Men Mikael tvingade upp mig och trots att benen skakade så jag trodde hela stegen skulle skaka ner mig, och det DESSUTOM var spindlar som sprang på huset, så klarade jag av det. Halleluja!
När jag hjälpt honom med det han behövde hjälp med så gick jag in och dammsög, skurade golv osv… Älskar känslan med nystädat hus. 🙂
Mitt i allt i hop fick jag sedan ett ryck och ringde min farfar. Jag är SÅ stolt över att ha kvar min farfar i livet. Han är 96 år (fyller 97 i oktober) och är den finaste mannen som finns. Trots sin ålder så bor han hemma och berättade för mig hur planerna inför hans deltagande i älgjakten i höst ser ut. Min farfar är bäst. Helt och hållet partisk åsikt, men dock inte desto mindre sann… 😉
Nä, men nu ska jag väl ta och fixa lite mer här hemma. Ha det gott alla vackra människor!
KRAM <3
Farfar Arnold (bilden taget på hans 95-års dag) <3
Mikael jobbar och på den andra stegen tvingade han upp mig!!
Så vacker kväll