Jobbigt

Det är en del personer i min närhet som har det väldigt jobbigt på olika sätt. Vissa mer än andra. Vissa jobbigare situationer än andra. Den personen som har det jobbigt tycker att det är en extremt besvärlig och genuin situation som de hamnat i. De tycker att deras situation är den jobbigaste.

Och vet ni… Det ÄR så. När man är mitt uppe i en jobbig situation, så är det jobbigast. Då spelar det ingen roll om någon annan rent teoretiskt sett har det värre, för i sådana situationer är det värst för en själv. Och man får tycka det. 

Jag har genom åren varit med om hemskt jobbiga situationer. Jag har varit så ”nedslagen” att jag verkligen inte förstått hur jag skulle kunna gå vidare. Jag har varit ledsen och gråtit fler tårar än man trott det fanns. Jag har spelat glad när jag egentligen gått sönder i tusen bitar inombords.

Detta var ett tag sedan och nu är jag läkt igen. Jag mår jättebra och nu är jag glad att jag är där jag är. Och jag skulle inte vara här där jag är om inte jag gått igenom de där tunga sakerna i livet.

Men, när jag idag pratade med en av de personer som har det fruktansvärt jobbigt så hör jag hur jag säger:

– Det kommer blir bra.

När man är mitt uppe i det där jobbiga och det är allra värst då förstår man inte. Man vet det, rent intelligent, men man kan inte känna det. Och det är en del av sorgen och bearbetningen. Man måste gå in i sin sorg och ta en sak i taget. En vecka i taget, en dag i taget, en timme i taget, en minut i taget. Man kan inte se det där braiga som alla pratar om, men om man kämpar varje sekund och inte ger upp så blir det bra. Till slut. Men man får oxå hata alla som säger att det kommer och bli bra. För man kan behöva känna sorg, ilska, förtvivlan och extrem utsatthet först.

Idag skickar jag extra stora kramar till de som har det jobbigt. Jag tänker på er. <3

KRAM

En tanke på “Jobbigt

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.