Farfar 94 år
Det finns en människa som har en sådan extrem stor plats i mitt hjärta. Det är min farfar. Idag fyller han 94 år. Jag är så stolt över honom och så glad att han är så pigg. Igår var han i älgskogen… Hur troligt är det liksom, när man är 94 år? Jag skryter över honom mycket och det gör jag med glädje och stolthet.
Varje år när han fyller år, så ringer jag och gratulerar honom, så även idag. Denna födelsedag är ju förstås en dag med sorg. Det är den första högtidsdagen utan min farmor som finns vid hans sida. För mindre än en vecka sedan begravdes hon och givetvis är hans sorg stor.
Jag pratade länge med honom och han var så stolt över Valter. Han var så väldigt stolt över att släkten blivit så stor som fem generationer och att farmor också hann uppleva det. Och även träffa den femte.
Han pratade om hur mycket fina minnen han och farmor hade med sina barn och alla i nedstående led. Hur stolt de var över alla barnbarn med flera. Över allt de än tagit sig för. De har alltid pratat gott om alla, vare sig det är min kusin som filmar kändisar i djungeln, en annan som hoppar mellan studier eller en tredje som är innebandygalen. Alla har en plats i deras hjärtan.
Min son kunde inte vara med på begravningen på grund av en viktig tenta. När jag pratade med farfar idag så sa han ingenting om att han tyckte Mathias borde varit med, utan istället frågade han hur det hade gått och hoppades det hade gått bra. Sådant värmer.
Jag vill att alla ni som läser detta, skänker en tanke till min farfar som idag fyller hela 94 år. En dag som säkert har bestått av besök och fika. Jag vet i alla fall att han blev bjuden på lunch av en av sina jaktkompisar. Jag hoppas att han, trots omständigheterna, ändå haft en relativt bra dag. JAG tänker i alla fall extra mycket på honom idag. Den finaste av de fina! <3
Här är en bild då Sofia, Erik och Valter besökte farmor och farfar i somras