Tack, son, Junkön

Jag vill verkligen tacka för alla läsare jag hade på mitt senaste inlägg. Statistiken slog i taket. Jättekul att se <3

Just nu sitter jag i båten och har det mysigt. Jag har haft en fin eftermiddag med min son, Mathias, och vi gick på stan en sväng och sedan köpte vi med oss sushi till båten. 

Vi ”hängde” väl i nästan fyra timmar. Jättekul. 🙂 Det är så kul att vara med honom. Höra han pratar, hur han har det, vad han är med om, vilka skådespelare som är kvar i vilka serier, hur han motionerar och hur han planerar att köpa grill. Jättekul att umgås.

Han har farit hem och jag har packat klart här i båten och jag har varit och duschat på Seaside resort här i hamnen. Mikael jobbar eftermiddag och kommer sent när han slutar jobba. Imorgon är vi lediga och ska åka ut med båten. Det blir Kluntarna för att fira midsommar där. Det ser jag verkligen fram emot. 🙂

Förra helgen var vi på Likskär, då vilade jag mest och tog inga foton. Men helgen före var vi på Junkön, och då fotade jag en del. Så idag bjuder jag på lite foton därifrån. 🙂

Ha det bäst tills vi hörs igen!

KRAM <3

Eleonor

Junköns bastu

Junkö-höns

Junkö-häst

Eleonor igen

Sortita

Junkön

Godaste romen som finns, Kraken

Söta Ariel

Ormberget

Man kan knappt förstå detta vackra underbara väder som vi har här i Luleå med omnejd. Fantastiskt att få känna sommarkänsla så här. I love it. 🙂

Idag har jag haft Töntis till jobbet för att jag skulle fara och träffa min träningsgrupp för sista gången, på Ormberget. På vägen dit fick jag ett ryck och ringde min son för att höra om inte han ville följa med. Jag sa att jag kunde hämta honom om fem minuter. 

Gissa hur mäkta förvånad jag blev när jag hör honom säga ja… Jag tror nog han blev lika förvånad själv om jag ska vara ärlig. 😉 Men sagt och gjort, jag svängde av och in och hämtade honom. Glad i hågen kom han till bilen, kanske inte laddad, men ändå beredd.

Sedan kan man ju som helt otränad person inte veta vad man ger sig in i, när man ska på ett träningspass i Ormberget (liten slalombacke i Luleå) med självaste Majorskan. Camilla är en helt fantastisk person, men hon har tuffa pass.

Vi började med en upp värmning då vi gick ner och upp och ner för backen. Vi hade parkerat på övre parkeringen, ovanför backen. Sedan skulle vi jogga/gå i rask takt upp och ner för halva backen, köra två styrkeövningar, upp och ner för halva backen igen, två styrkeövningar, osv… Tror det blev sex vändor i halva backen, innan vi sedan avslutade med att gå upp för hela backen igen…

Ja, vi som tränat denna säsong tyckte det var galet jobbigt… Gissa då hur jobbigt Mathias tyckte det var, han som är en av de mest stillasittande människor jag känner. Inte konstigt att han var mer eller mindre slutkörd efteråt.

Men det var fantastiskt roligt att ha honom med. Det var underbart att träffa mina träningskompisar. Det var underbart att köra slut på kroppen i en slalombacke med detta väder. Med andra ord var det en jättebra kväll! 😀

Jag hoppas verkligen att ni oxå haft en riktigt bra kväll!

KRAM <3

Mathias innan träning, medan han fortfarande kände sig glad och alert 😉

Fix hos sonen

Hejsan alla!

Idag fick jag välja bort träningen mot annat viktigt i livet, nämligen att träffa min son. Jag har länge tänkt fixa lite hemma hos honom för det driver mig till vansinne när han inte gör det själv. Att jag behöver göra det är enbart för min egen skull, absolut inte för honom. Han bryr sig helt enkelt inte om det är gardiner och mattor, eller om det inte är det.

Jag däremot bryr mig massor och därför frågade jag honom om han hade tid i helgen och han hade bara tid idag, då han skulle plugga hela söndagen. Därmed blev det bestämt och jag gjorde klart med Mikael att jag skulle få låna bilen (ja, Töntis…) idag.

På förmiddagen gjorde jag mig klar och for iväg mot Storheden. Besökte nya Dollarstore och blev mäkta imponerad. Jämfört med hur det var tidigare så är det rena drömmen. Och stort!! Jag trodde aldrig jag skulle komma ut. Men jag handlade en massa roliga grejs där.

Sedan iväg till Rusta och Ica Maxi för att handla ytterligare och sen iväg mot Porsön och Mathias studentboende. Vi fick upp gardinerna och mattorna. Sedan kunde jag inte hålla mig utan städade lite grann, plockade undan lite småsaker och ändrade om lite grann. Så mycket jag kunde innan han satte ner foten och sa stopp.

Han vill verkligen inte att jag städar och handlar åt honom, men jag kan inte låta bli. Hur det nu än är så är han min minsting och klart jag vill att han ska ha det bra. Nu känns det bättre när det är rätt ok hemma hos honom och jag vet att han har kyl, frys och skafferi fyllt. Dessa barnen alltså… Vad man oroar sig för dem hela tiden, även om de är vuxna sedan länge.

Just nu sitter vi och tittar på hockey innan vi ska göra lite middag och göra oss klara för kvällens höjdpunkt, MELLO…! 

Så jag önskar er en riktigt trevlig kväll. Det tänker jag ha!

KRAM <3

Gardiner och rund matta hos sonen

Även hallen fick en matta

Denna fick han av Sofia i julklapp. Rätt passande..


Spinningdag och speciellt tack

Nä men tjenare på er! Hoppas att ni alla mår lika bra som jag mår just nu. För jag mår toppen! 🙂

Idag har jag ju varit på jobbet som vanligt och jag jobbade till 17 idag. Så direkt efter det åkte jag till Inpuls och gjorde iag mig redo för mitt kära Spinningpass. Nu är det ju mitt älsklingspass på tisdagar, så jag såg verkligen fram emot det. Nu var även Lotta med (första gången vi lyckades gå tillsammans denna termin) så det var ju jättekul.

När jag pratade med Lotta fick jag ÄN en gång bevisat för mig skillnaden mellan döttrar och söner. Speciellt det här med hur mycket man pratar med dem och hur man reagerar när son vs dotter ringer. Verkar vara genomgående att söner ringer om de verkligen vill något, medan döttrar ringer om ALLT. 😉

På tal om söner så fyllde en av min sons kompisar år igår så jag gratulerade honom på Fejjan, då jag har äran att vara hans vän där. Till svar fick jag: Tapadh leat.

Min son och hans kompisar är ju datakillar så jag tänkte först att detta var ord från databranschen. Men fick inte riktigt ihop det. Försökte läsa det baklänges, men fick inget förståeligt ord av det heller. Frågade kollega, men hon fattade inte heller något. Till slut frågade jag min son vad det kunde betyda.

Det visade sig att hans kompis hade valt att tacka alla på olika språk, och jag blev utvald till språket Skotsk Gäliska. Så himla roligt…! 

Nä, men nu ska jag minsann fixa mig lite te så här på kvällskvisten. Men ha det gott alla, och ladda för den kommande dagen!

KRAM <3

Knäppte inget kort idag, så jag bjuder på en bild på mitt lilla hjärta, Valter (Gammal bild) 

Dagarna rullar på

Igår kom jag på väldigt sent, att jag inte hade bloggat. Dagarna går så himla fort och jag har massor att göra hela tiden. Kommer i säng sent (ja, i mina ögon sett då jag är i säng först kring 22.30), trots att jag börjar göra mig redo för sängen i god tid.

Det ska handlas, planeras, slås in mm… Ja, precis som alltid så här dagarna innan jul. Jag klagar inte, men jag känner mig trött och känner att jag behöver vara ledig.

Jag har idag varit med min son Mathias och umgåtts med honom på stan och hjälpte honom fixa några ärenden. Vi åt middag och han pratade som alla tankar han hade om sitt boende. Jag trodde jag skulle få höra om inredning och blommor, men det pratades bara om router och server… Nåja, det är ju hans hem. Kul att träffa honom igen.

Jag träffar nog Matte lite mer än Sofia, men jag pratar med Sofia betydligt mer än med Matte. Men det är väl skillnad på killar och tjejer. Sofia, Valter och Fredrik kommer upp nästa vecka och då får jag träffa dem oxå <3 Ser jag verkligen fram emot. 🙂 

Då har min vän Pling bjudit in oss en kväll, för Sofia älskar hennes goda fika. Så det blir oxå trevligt.

Med andra ord så har jag flera härliga saker framför mig med umgänge av nära och kära och lediga dagar. Precis som många andra av er oxå har. Myyyyyys!

Nu ska jag fortsätta här hos mig, men ha det jättebäst nu alla!

KRAM <3

Mitel, sonumgänge

Idag var jag bara en kort stund på jobbet innan jag for till stan. Eller rättare sagt Quality Hotel för att vara med på Mitels inspirationsdag som de hade. Fick veta många spännande nyheter och det är alltid så trevligt att träffa Mitel-personer och även andra bekanta som tex de från växeln i Bodens Kommun. 

Idag har jag oxå umgåtts med min son, vilket inte hör till vanligheterna, trots att vi bor i samma stad… Han kom till stan med enbart t-shirt och en huvtröja. Jag trodde jag skulle dö… Men samtidigt gav det mig en ursäkt att dra med honom till en affär så han kunde köpa en ny vinterjacka. 😉

Vi gick sedan och åt middag på Waldorf. Mycket gott och mycket trevligt. Det är alltid så roligt att prata med honom (för vet ni, han pratar ganska mycket när man är med honom så där) och höra om hans skolgång, hans vänner och annat. 

Någon som han hade stort behov av var en ny dammsugare, så vi köpte en sådan åt honom. Jag tog ett stort steg när jag lät honom ta hand om garantikvittot helt själv. Han sa att han kunde faktiskt det. Jag tänker att han inte är stor nog för att hålla koll, men jag var tvungen att låta honom ta det.

När vi passerade Lyko så frågade jag mest på skämt om vi skulle gå in och shoppa där. Döm om min förvåning när han, helt allvarligt, sa ja för det var lite saker han behövde… Herregud så paff jag blev…

Ja, så jag har haft en riktigt bra dag idag. Förutom det förbannade skitvädret förstås. Hoppas ni haft detsamma. 🙂

KRAM <3

Inspirationsdagarmitel-inspirationsdag-quality-1

Mathiasmatte-pa-valle-1

Avslut, syskon

Idag har jag varit på mammas bank och avslutat allt hon hade där. Har faktiskt sett fram emot det och riktigt längtat efter att allt ska vara avklarat. Men när jag sitter på banken och hör den fina bankkillen läsa upp det jag nyss sagt att jag vill ha, då blev allt svart. Det enda som finns kvar i min mammas namn är hennes konton på banken. Och när jag hör det han läser upp blir allt så definitivt…

”Här står det att alla konton Inger Björk har skall avslutats, bankfack skall sägas upp, allt övrigt skall sägas upp och stängas och Inger Björk avslutas från banken”

Ungefär så sa han. Jättefin bankkille, men hans ord gjorde att min mamma försvann från jorden för evigt… Det är ju inte sant, för min mamma lever hos mig, mina barn och hennes släktingar och vänner. Men ändå… Nåja, nu är det gjort i alla fall…

Efter det mötet träffade jag Mathias på stan. Det är så kul att träffa honom. Att umgås med sina barn är något som folk (inkl jag) inte riktigt gör nog ofta. Eller så är det för att vi träffas så sällan som vi har så himla bra ihop.

Ikväll lärde jag mig mycket om min son. Jag lärde mig att han, trots eller tack vare, sitt dataintresse är helt anti mot iPhone… Uj uj… Jag lärde mig att jag måste välja rätt ämnen att prata om, annars fattar jag inte vad han säger. Det är e-sport legender (som tydligen ska vara med i Mästarnas Mästare och är en IKON), det pratas om xxx-servrar, blablabla-spel och bibibi-grejer. Fattar nada (och ändå är jag teknikintresserad), men nickar och håller med. Tycker det är kul att han upptäckt en värld som är helt för honom.

Men det var några saker som min son sa, som värmde mitt hjärta extremt mycket. Det ena var när han berättade om hans fruktansvärda ilska över att en person sårat Sofia, hans syster. Han som själv kommit till ett stadium då allt bara fick vara, exploderade när personerna ifråga gick på syrran… Syskonkärlek, det är någon alldeles speciellt.

Mina barn är så olika. Socialt är den ena svart, den andra vit. Intressemässigt är den ena långt åt ena hållet, den ena långt åt andra. Klädintresset ska vi inte ens nämna. Men trots olikheten är de båda varandra så nära och jag, som mamma, kan inte vara mer stolt över dem båda.

När jag hör Mathias prata om en person i hans närmst6a närhet som har en psykisk diagnos, och hur han hanterar det. Då inser jag att min son är en fin människa. Min son har lärt sig att det finns så många olika typer av människor där ute och alla är värda en del av livet. Alla orkar inte med allt, men då får man vänta tills orken kommer tillbaka.

Jag har idag insett att min lilla fina son, har blivit en extremt fin vuxen man. Jag är så stolt som en mamma kan vara. Han kunde bli USA’s president, men jag skulle ändå inte vara mer stolt över honom då än vad jag är idag. Detsamma gäller hans syster. De kämpar på, båda på sina hörnor och de är så fina. Inte som alla andra, det är inte jag heller, men alla vi är så jäkla bra.

Så det så.

KRAM <3

Sonen (som hatar att vara med på bild)file_01

Studenten i familjen

Mina barn är viktiga för mig. Så klart. Barn ska vara viktiga för ens föräldrar. Jag är dock ingen hönsmamma eller bullmorsa eller vad man nu brukar kalla vissa. Men jag tycker väldigt mycket om mina barn och jag bryr mig om dem. Går det bra för dem så är det en sådan otrolig känsla i kroppen. Precis på samma sätt, fast tvärt om, när det går dåligt för dem.

Min dotter och jag har extremt mycket kontakt. Minst några samtal och över 15 sms. Per dag. Jag hjälper henne hela tiden med både stort och smått. Och jag gör det med fulländad glädje.

Min son och jag har extremt lite kontakt. Ett kort telefonsamtal varannan månad och kanske ett sms i månaden där jag skriver ”Lever du” och han skriver ”Ja”. Jag vet dock att han hör av sig om han behöver och jag kan alltid höra av mig till honom. Det är en gemensam tyst överenskommelse.

Men så ibland så hörs vi av lite mer. När det händer något, som tex idag. Då fick Matte nämligen beskedet om att han har kommit in på systemvetarlinjen på LTU. Den utbildningen är i Luleå. Det var så fantastiskt kul att få det beskedet, då det innebär att han flyttar tillbaka till Luleå. Men främst för att han verkligen ville gå det här.

I min familj så är han den enda som pluggat på universitetet. Han har pluggat två år datanätverk och nu blir det två år systemvetenskap. Han tycker det är roligt och jag tycker det är bra. Perfekt att bara köra när man ändå har pluggknappen intryckt.

Så idag har jag och Matte pratat i telefon 1½ timme och skickat 15 sms. Vi har gjort upp planer och vi har kollat upp saker. Jag har förklarat och överförklarat (han säger att han förstår när jag börjar prata, men innan jag ”förklarat” färdigt så fattar han ingenting).

Så idag är jag stolt över min son, över att han kommit in på den utbildning han ville gå, över att han studerar och över att han tar tag i det han vill.

GRATTIS MATHIAS

IMG_7369

Möte, rolig vetskap, träning, båtflytt, sjukdom

Hejsan alla mina vackra pärlor där ute. Jag hoppas att ni har det bra.

Här är det bara fint, även om klockan är en bra bit efter 22 och jag har precis kommit in genom dörren… Det har varit full fart idag.

Först satt jag i växeln och jobbade, sen gjorde jag en hel del annat jobb, innan jag hade möte kl 14. Med fina Denise som var nyfrissad och fin. Alltid roligt att träffas.

Sedan fick jag sms från min son där han var så lycklig över att han nu hade klarat allt på skolan. Han har även fått godkänt på examensjobbet så han är helt färdig. GRATTIS till avklarad examen min kära son. (Exakt i vad vet jag inte riktigt men något med datanätverk i alla fall.)

När jag kom hem bytte jag bara om och tog bussen in till stan och gick till Inpuls. Träffade våran nyaste vikarie, som börjar imorgon och hon var lite nervös. Själv var jag där för att träna Zumba. Hur kul som helst var det. Jag tränar ju helst i grupp, tex Zumba, Body step eller aerobics. Enda saken som var lite skämmigt var när jag dundrade in i herrarnas omklädningsrum och plötsligt stod öga med öga med en man (med kläder på)…

Efter träning så gick jag ner till båthamnen där vi fixade med båten. Satte henne på vår rätta plats och gjorde i ordning alla tampar. Det var så mycket folk som kom förbi. Både båtfolk och andra intresserade. Underbart att ”hänga” i hamnen så där.

Under den tiden fick jag dock veta att en mycket värdefull person har drabbats av en sjukdom och ligger på sjukhuset. Jag hoppas och tror att allt kommer gå bra, men det är ju otäckt ändå. Jag ska gå upp och hälsa på imorgon.

Nä, nu måste jag göra mig klar för sängen. Ha det bäst alla!

KRAM <3

Lizz på sin rätta platsIMG_7792 [11765]_01Den nya hamnen börjar komma igångIMG_7784 [11766]_01

 

Smoothie, vakna, organisation, hårsnodd, skrivmaskin, teknik, hockey

Dagens smoothie blev vaniljyoghurt, banan, hallon och blåbär. Inte alls tokig faktiskt. Snarare riktigt god.

Den smoothien gjorde jag igår innan jag gick och la mig och satte den färdig i kylen. Tur var ju det, för idag var det en sådan där jobbig dag då kroppen tyckte att det var väldigt viktigt att ligga kvar i sängen ganska länge. Eftersom jag hade en kurrande katt hos mig så blev det inte lättare för mig att stiga upp direkt. Men jag tog mig upp och trots att jag faktiskt duschar på morgonen (inte håret), så var jag på jobbet 25 minuter senare. Helt ok tycker jag. 😉 Jag hade ju inte behövt stressa i och med att jag var på jobbet 6.25 och jag börjar 7.30, men jag gillar att vara först och vara ensam en stund.

Under dagen så har jag fått mycket gjort på jobbet. Men jag säger då det, vissa organisationer kan man ju bli mer eller mindre galen på. När avdelningar som borde tillhöra en sak, tillhör något annat och dessutom tillhör en del av den avdelningen ytterligare en annan del av hela organisationen. Hur ska man få till det? Men jag tror jag lyckas. 😉

När jag väl kom hem så pratade jag med min son som varit på lunch idag med sina vänner. En av dessa hade gett Mathias en hårsnodd, vilket jag ansåg var en rejäl pik till hans långa hår. Matte har dessutom extremt tjockt hår, så det blir ju så varmt för honom. Men jag lärde honom sen hur man använder en snodd, så nu kan han (förhoppningsvis) sätta upp håret i alla fall. Att detta var något jag skulle lära min son, trodde jag dock aldrig, men tiderna förändras…

Jag satt idag på jobbet och pratade med några kollegor och vi kom in på det här med maskinskrivning. Tänk förr i tiden när man skrev på skrivmaskiner… Jag tyckte det var såå coolt och minns lyckan när jag för första gången fick prova en elektronisk skrivmaskin. För att inte tala om den gången mamma lånade hem skrivmaskinen från sitt jobb EN HEL HELG! Lyckan var total.

Jag är dock mycket tacksam till att jag inte växte upp idag, för jag är helt klart en sådan person som hade fastnat vid datorn och internet om jag hade haft den möjligheten. Som det nu är så tog jag mig ut och träffade vänner och umgicks och hade verkligen jätteroligt. Jag vet att jag hade missat mycket, om inte allt, om jag hade haft tillgång till det man har idag.

Mikael sitter och gapar och skriker i vardagsrummet. Det är hockey på tv och det verkar inte gå bra. Tur att det händer massa roliga saker i helgen, så han inte kommer att sura ihop totalt… 😉

Med det sagt, så vill jag önska er alla en fantastisk kväll. Vi hörs snart igen!

KRAM <3