Jennys sida

Junkön, sjöräddning, ärtsoppa, lärdom

I helgen var vi i Junkön. Igen. Vi är i stort sett alltid där på höstarna då det är ett perfekt ställe vid den tiden. Vi är ju i och för sig ofta på Junkön, men speciellt på hösten. Det finns ström, det är belysning och det är befolkning. Jag gillar det. Och det kommer i stort sett alltid andra båtar dit. Jag tror inte vi varit där själv en enda gång.

Helgen bestod av långa skogspromenader. Lingon hade vi kunnat plocka då det fanns HUR mycket som helst av dem. Vi pratade med fiskarna som berättade att löjfisket var i full gång. Deras mest hetsiga säsong. 5 veckor då de jobbar nästa dygnet runt. Allt för att få denna fantastiska löjrom. 

Vi bastade och vi umgicks med Kalle och Annelie som gjorde sin sista helg ute med båten för i år. De ska ta upp på onsdag och så åker de till Rhodos på söndag. Lyx…!

På söndagen så kom Sjöräddningen till Junkön. De var ute och övade med nya sjöräddare. De fick bland annat bogsera en båt ut- och in ur hamnen. Gick jättebra. När de sedan for så körde de iväg i full fart och plötsligt så ser vi hur en människa ramlar av. Men det visade sig oxå vara övning och de skulle träna på att plocka upp en människa från vattnet. Nu var det fantastiska väderförhållanden (NOLL blåst), men det är ju bra att börja öva så. 🙂

Vi åt ärtsoppa till lunch innan vi for på söndagen. Och alltså, att man inte äter det oftare. Det är ju så fantastiskt gott! Jag njöt av varje sked. Det är ju mindre vacker mat att se på, men god… 😉

Idag gjorde jag dock Pad Thai till mat (matlådor). Där kan man snacka om vacker mat. Fylld med färger. Och gott är det. Herregud i himmelen vad jag gillar det! 

Det jag lärde mig när jag lagade mat idag, det var att INTE placera vattenflaskan och rapsoljeflaskan bredvid varandra. Om man tar fel, och dricker ur den man inte ska dricka ur, så får man väldigt äcklig smak i munnen. Nu har jag varit vänlig att testa det, som om det är någon där ute som funderar om det är en bra ide att dricka rapsolja så nej. Det är det inte. Speciellt inte om man tror det är vatten… 😉

Nu ska jag gå och hitta på något att göra en liten stund innan det är dags för kvällssysslor. Men ha det bra alla rara!

KRAM <3

Ja, givetvis hade jag ju kameran hemma, så jag kunde inte föreviga sjöräddningens övning. Men där ute är de i alla fall. 

Ärtsoppa. Ovackert, men gott. 

Förberedelse, Game of Thrones, Uppskattning

Hej hej! Hoppas ni har en fint torsdag. 🙂 Här i Luleå har verkligen inte vädret varit det bästa idag, utan det har bestått av regn och rusk. Trist, men man kan inte haka upp sig på det. 🙂

Efter jobbet kom Mikael och hämtade mig och vi for och handlade inför helgen. Jag höll på bli galen på alla pensionärer som blockerade mig hela tiden men jag var samtidigt noga med att inte låta det märkas. 😉

När allt var handlat och klart så for vi till båten och fyllde den. Nu är allt klart inför den kommande helgen. Skönt. 🙂

Jag tränar ju på torsdagar och när vi kom hem och jag hade pratat med Valter i telefon, så fick jag liten stund över. Det är då jag brukar se lite på serien jag ser, Game of Thrones. Men… Nu har jag ju sett alla avsnitt och måste göra som alla andra, vänta tills nästa säsong släpps. Jobbigt… Det största problemet är vad jag ska se nu. Finns liksom inget som kan mäta sig med det här… Ja, i-landsproblem men men…

Nåja, när sen var jag iaf och tränade och efteråt så bad min vän att jag skulle följa henne till bilen. Hon hade en present till mig. Det var en påse med teer, marmelad, kex och lite annat gott. Så gulligt av henne… 🙂 Det var för att jag har hjälpt henne tidigare och hon ville visa sin uppskattning. Det är självklart att hon inte behövde göra det, man hjälper sina vänner utan att förvänta sig något, men det var ändå väldigt kul att få detta. Så tack snälla du <3 <3 

Nu ska jag fortsätta att softa här i soffan och se älskade Wahlgrens Värld. 

Ha det bra alla så hörs vi snart igen. 🙂

KRAM <3

Denna påse fick jag 🙂

Matlagning, skorpbakning och fint paket

Alltså, inse att det är mörkt ute när jag ska stiga upp. Det gör ju att det är betydligt svårare att ta sig upp än om det är ljus. Jobbigt… Jag får så himla stressigt då. Men men, det är bara att vänja sig, det är ju ett tag innan det är dags för ljusa morgnar igen.

När jag kom hem hade Mikael precis kommit så vi fixade middagen. En av min dotters favoriter; bräckt skinka med stekt ägg och potatis. Mums så gott det var. När vi ätit färdigt så fixade Mikael kycklingen som vi ska ha när vi äter kycklingburrito på fredag. Skönt att ha det klart när man kommer till fram med båten.

Själv så bakade jag kardemummaskorpor åt Mikael. Han ville ha skorpor som han kan fika, så jag slängde ihop lite skorpor åt honom. Det är ju så enkelt att göra, men man tror ju att det ska vara avancerat. Det är det inte. Skorpor är jätteenkelt att baka, tur det när nu Mikael vill ha dem. 

Jag öppnade sedan ett paket som jag fick en en tjej i Frankrike. Jag hade beställt lite anteckningsblock och andra pysselsaker via Etsy, och när jag fick kuvertet hade hon dekorerat det så fint. Hon hade skrivit gulligt utan på och även på följesedeln. Roligt och gulligt <3

Nu ska jag faktiskt ta och surfa vidare. Kanske ska jag se klart den sista halvtimmen av sista avsnittet av Game of Thrones, eller så håller jag på det ett litet tag… Vi får se… 😉

Ha en fin kväll!

KRAM <3

Kardemummaskorpor

Curriculum Vitae

Ikväll har jag hjälpt en vän att skriva ett CV. Det var ganska roligt faktiskt. Eftersom jag har läst ett stort antal CV genom mitt jobb, så kändes det som om jag visste lite grann vilka klyschor hon skulle undvika. Vi fick i alla fall ihop det till slut och det var riktigt roligt att kunna hjälpa till.

CV är ju en förkortning av Curriculum Vitae. Det leder mig osökt till en händelse där jag upptäckte att jag emellanåt är ganska virrig. Jag vet mycket väl vad CV är förkortning av, men jag ser det inte utskrivet så ofta, för de flesta skriver inte ut hela orden. Men när jag läste igenom alla ansökningar inför sommaren så såg jag en som jag fastnade för. Just för att jag blev så förvånad över det jag läste.

Högst upp på brevet, där de flesta skriver CV, stod det Curriculum Vitae. Det var en kille som lämnat in ansökan. Jag tittade på bilden som också var högst upp på brevet och tänkte ”Stackars dig”…

Jag sa till min kollega att denna kille kan få det jobbigt att svara i växeln. Tänk dig svarsfrasen:

-Välkommen till Region Norrbotten, det är Curriculum!

Min kollega stod tyst innan hon frågade om jag inte trodde att killen hette Anders (fiktivt namn) och om inte Curriculum Vitae betydde CV…?

Alltså, jag skrattade så jag vek mig dubbel. Så klart han inte hette Curriculum! Det finns väl ingen människa som heter det. Inte som jag har hört talas om i alla fall. Det vanliga svenska namnet borde jag ha sett direkt, men nä… Det enda jag fokuserade på hur förvånade våra kunder skulle bli om vi hade en telefonist vid namn Curriculum….

Ja, jag säger då det. Ibland är inte alla hästar i stallet, inte ens i mitt… 😉

Ha en bra kväll hörni!

KRAM <3

Min kära dator vad den som användes till Curriculum Vitae ikväll

 

 

70 år

Den 18 september 1947 föddes en man till denna jord. Bernt Ingemar Björk. Drygt 30 år senare var han på en tjänsteresa i Lycksele och sin vana trogen gick han ut på dans. På den dansen mötte han en kvinna, en ensamstående mor, som hade övertalats att gå på dans trots att hon inte hade varit så sugen. Tycke fattades mellan dessa två fina människor och cirka ett halvår senare tog denna kvinna med sig sin dotter och flyttade 30 mil norrut, till Luleå.

Mannen var min styvfar. Kvinnan var min mor. Flickan var jag.

Idag är det exakt 70 år sedan min styrfar föddes och idag skulle han ha fyllt 70 år. Han skulle ha firat med en grön princesstårta, den allra bästa tårtan enligt honom. Han ÄLSKADE marsipanen och stal den alltid från mammas tårtbit så fort hon vände bort blicken. Det hade han gjort än idag, det är jag säker på.

Bernt var ingenjör, musiker, ryttare och framför allt make, styvfar och styvmorfar. Han älskade leka med mig när jag var liten. Jag vet inte hur många gånger vi har haft matkrig, vattenkrig, diskmedelskrig, snöbollskrig och alla andra underbart roliga krig. För alla utom mamma förstås. Inte nog med att hon fick städa efter oss, men det slutade alltid med att vi båda gaddade ihop oss och gjorde avslutningsattacken mot just mamma.

Han fortsatte att busa och leka med mina barn när de sen föddes. Både Sofia och Mathias älskade att lekade med honom. För att inte tala om de gånger han var tomte, han lyckades faktiskt lura dem ett flertal gånger. Jag minns det med glädje.

Tyvärr lämnade Bernt livet långt innan han hade levt det färdigt. Men det hindrar inte mig, idag firar jag honom. Jag äter inte tårta, men jag blundar och känner hur det skulle ha känts att äta din tårta. Jag ger dig en värdelös present som du ändå inte vill ha och jag tänker på hur du hade kunnat spela en liten trudelutt på munspelet.

Bernt Ingemar Björk. Idag är det din 70-års dag. GRATTIS till dig, där i himmelen. Jag är glad att mamma är med dig denna dag.

Kram <3 

(Bjuder på lite gamla bilder. Eftersom de är gamla är kvalitén inte det bästa. Men men…)

Bernt och mamma på deras bröllopsdag. <3

Här är Bernt (längst till vänster) tillsammans med hans band som han hade.

Bernt jobbade inom försvaret hela sitt liv. (Men ibland ville han nog smita lite…)

Bernt och mamma på altanen på baksidan på Fardagsvägen, där de båda levde. Och dog…

Bernt in action

Bernt på hans häst, Grant.

En helg på Junkön

I fredags slutade jag vid 13-tiden och Mikael kom då och hämtade mig. Vi for direkt till båten och åkte ut. Vädret skulle inte bli så bra, men vi ville ändå fara ut. Det regnade lite när vi for, men inte så farligt.

När vi skulle in i hamnen på Junkön så skulle jag ju fendra av och gick ut på båten. Och herregud i himmelen vad det gungade. Jag for som en vante där fram och tillbaka. Jag hade inte insett hur mycket det blåste egentligen. (Det visade sig vara 15 m/s när jag senare tittade efter).

Jag fick dessutom en spindel på mig. En stor äcklig jäkel med stor kropp och feta långa ben.  Men när jag såg det fick jag välja; få panik över spindeln och därmed ramla i vattnet, eller bara fokusera på att hålla i mig. Jag valde det senare och lyckades hålla mig på båten. Men hur i hela himmelen jag klarade av det (att inse att jag hade en spindel på mig och ändå fokusera på annat) det vet jag inte. Men det kändes som om det stod mellan det eller ett kallt bad… 😉 I de svåra stunderna ni vet… 😉

Hur som helst, på fredagen så hade vi mysigt i båten. Åt gott, tände ljus, såg på Fångarna på Fortet. En lugn och fin fredag. På lördagen tog vi oss upp och ut på en promenad. När vi kom därifrån så hade våra bekanta, Kalle och Annelie kommit, så vi satt hos dem. Annelie hade bakat blåbärspaj som hon bjöd på. Väldigt god. Sedan blev det bastu och på kvällen umgicks vi med Kalle och Annelie och hade det trevligt.

Idag så hann vi precis äta frukost och städa bort när Tobbe och Anna-Lena kom till Junkön. De var ute på en liten dagstur och skulle grilla lunch, så vi satt med dem ute på baksidan av Junkön. Det var soligt och varmt och riktigt trevligt.

Mitt på dagen for vi hemåt igen och nu har vi handlat och ätit så jag sitter och laddar för kvällens träning. Blir kul att få röra på sig lite igen. Det är så trevligt med lite motion och speciellt eftersom jag gör det med en vän till mig.

Men jag hoppas ni alla haft en härligt helg och kunnat njuta av lediga dagar.

KRAM <3

Vi var några båtar på Junkön i helgen

Annelie bjöd på fika

Jättegod blåbärspaj

Vi drack lite gott bubbel oxå 

Bodyworkout

Jag har inte tränat (förutom promenader och liknande) på väldigt länge nu. Jag gillade verkligen att vara på Inpuls, men det blev för mycket. Jag var där 3-4 gånger i veckan, mest under veckorna, vilket ledde till att jag knappt var hemma. När jag väl kom hem var det stressigt. Så jag bestämde mig för att ta en paus från gym ett tag.

Under en av promenaderna som jag hade med Lena, så frågade hon om vi inte kunde börja träna på Sundis (sporthallen i Sunderbyn). På torsdagar och söndagar har de ett pass som heter Bodyworkout och det är blandat med både kondition och styrka. Jag lovade att hänga med på det.

Men sen har vi varit sjuka och det har varit än det ena, än det andra, så vi har inte kommit igång med det där. Vi bestämde att köra i söndags, men då hade Lena sådan hemsk hosta så det blev inte. Vi bestämde då att köra på torsdag, dvs idag.

Jag hörde inget mer från Lena, och eftersom jag är grundslö (alltså att vara slö är en stor del av mig och jag måste alltid övertala mig till att träna) så hoppades jag att hon fortfarande hade hosta. 

I morse kom sms:et. ”Vi kör väl ikväll? Vi möts där!!”

Fan…

Det var ju bara att ställa upp. Har man lovat så har man. Ingen ursäkt hade jag heller… Så 18.30 stod vi där i hallen, beredda. Och jäklar oxå vad kul det var. Men det är ju så det är. Det ÄR kul att träna, man måste bara ta sig dit.

Efteråt var vi helt slut, och svetten lackade rejält. Men vi bestämde att köra på söndag igen. Jag vet att jag behöver detta. Mina skuldror, axlar och nacke mår inte bra av att inte träna. Jag vill må bra, jag vill inte ha ont, jag vill inte lida. Så det är bara att ta tag i det. Även om man faktiskt skulle kunna säga att man lider på ett sätt när man tränar, men det är ju ett positivt lidande. Typ… 😉

Whoo hoo… Nu kör vi! 🙂

I väntan på start

Patientkonferens, äta framför filmen.

Igår var jag på Regionhuset hela dagen. Patientsäkerhetskonferens. Mycket intressant faktiskt. Många saker kunde jag förvandla om så att jag kunde se hur det blir i den verksamheten jag jobbar. Trots att vi jobbar inom divisionen Service och inte direkt med vården. 

När det slutade så gick jag till Max för att äta. Åt en Kyckling Delifresh-burgare med en ramlösa och morötter. Burgaren är på 400 kcal och det tycker jag ändå är ok. Jag hade gott om tid på mig, och eftersom jag inte orkade lyssna på alla skrikande småungar och småstökiga ungdomsgäng, så tog jag fram telefonen. Insåg att jag hade tillgång till wifi och tittade därför på serien jag ser. Skönt att komma ifrån ljudet runt omkring och koppla av efter den intressanta men lite tunga dagen.

Jag ser inget konstigt i det. Jag sitter helt själv. Jag har inget sällskap. Jag stänger ute världen för en stund…
Jag la ut en bild på sociala medier om just detta och fick inte bara positiva reaktioner på det. Det var mer än en person som tyckte att äta gör man inte framför film.

I min värld är det inte alls konstigt. När jag växte upp så satt jag, min mamma och min styvfar alltid med varsin tidning och läste medan vi åt. Ingen pratade med varandra utan vi kopplade av och rensade huvudet. Att jag ser på film eller liknande är ungefär samma sak.

Jag skulle aldrig göra det tillsammans med andra. Jag (som ständigt har min mobil bredvid mig) skulle aldrig ta upp den och surfa om jag åt med andra personer. Men när jag sitter ensam, så finns det ingen anledning att sitta och äta och stirra rak fram ut i intet. Speciellt inte på ett ställe där föräldrar tycker det är ok att låta ungar springa runt borden som om det pågick ett racerlopp. 

Att det finns de som absolut inte i hela världen skulle se film eller liknande medan man äter, det har jag FULL förståelse för. Jag vet att det är många som tycker så, och all heder till dem. Men i min värld får man se på tv när man äter. Speciellt om man är ensam, men även om man är flera så länge man bara är överens om att det är ok.

Egentligen har jag ingen som helst förklaring till varför jag skriver detta idag. Kanske har jag inget annat att skriva om, kanske vill jag förklara att så här är jag och jag tycker det är ok, kanske vill jag berätta för hela världen att jag gör som jag vill. 😉 

Men jag vill oxå en annan sak. Jag vill ha den nya iPhone X… Men det kan vi prata om en annan dag. 

Må gott allihopa! Vare sig ni äter framför tv eller inte. 😉

KRAM <3

Min fina blomma som blommar.
Har inget alls med inlägget att göra, men jag gillar blomman. 🙂

Kyckling med Pak Choi

Så var det måndag igen. När jag lämnade kontoret så sa jag åt chefen, vi syns på fredag (pga att vi har olika tjänsteuppdrag tis-tors). Och när jag sa det så insåg jag att det kommer att kännas som om det var igår vi sågs. Veckorna går som bara den. Så även helgerna tyvärr…

Nåja, ikväll har jag i alla fall testat ett nytt recept. Asiatisk mat (som inte är så stark) är det godaste jag vet. Smakerna är helt fantastiska. Mikael gillar kött och husmanskost, men sakta och säkert så försöker jag vänja om honom lite grann. Idag har jag gjort kyckling med Pak Choi och det var fantastiskt gott. Mikael kommer att gilla det han med (han jobbar em så han får det i matlåda imorgon). 

Det ser ut att vara många ingredienser i det, men mycket har man hemma. Iaf hade jag det… 🙂

Sååååå… Då bjuder jag på detta recept idag. Håll till godo och ha en bra kväll. 🙂

Kram <3

Kyckling med Pak Choi

4 portioner, 415 kcal/portion inklusive ris.

Ingredienser

2 dl okokt jasminris
2 klyftor vitlök
2 cm färsk ingefära, eller 1-2 tsk torkad
2 msk japansk soya
2 msk muscovadosocker (jag tog farinsocker)
1 msk balsamvinäger
2 tsk tomatpuré
2 tsk hoisinsås
1 tsk sambal oelek
0,5 msk rapsolja
600 gr kycklingfilé
1 gul lök
2 st paprikor (gul och grön)
1 msk rapsolja
2 st pak choi

Gör så här

Koka ris enligt anvisningen på förpackningen.
Blanda ihop pressad vitlök, riven ingefära, soya, socker, balsamvinäger, tomatpuré, hoisinsås, sambal oelek och 0,5 msk olja.
Strimla kycklingfilé, klyfta lök och skär paprika i bitar.
Stek kyckling i resterande olja till fin färg. Tillsätt lök,paprika och låt det steka med i några minuter.
Skär bort roten och dela pak choi-bladet i mindre bitar. Låt de fräsa med ca 30 sekunder.
Häll såsen över kyckling och grönsaker. Blanda runt.
Servera med ris.

Kulturnatten i Luleå

I helgen har vi varit hemma. Eller inte hemma HEMMA, utan hemma i hemmahamn med båten. Vädret skulle inte bli det bästa och vi bestämde att bo i båten utan att åka iväg. 

Men det var verkligen ett lyckoskott måste jag säga. För det jag inte hade koll på var att det skulle vara kulturnatt i Luleå. Ja, det börjar ju redan klockan 12, så det håller ju på hela dagen.

Vi gick upp på stan vid 11.30 och strosade på affärer innan vi gick till Kulturens Hus och tittade på en goss-sopran som sjöng tillsammans med Lennart Johansson. Efter det gick vi till Clarion och kikade på Ann-Christin (ACE är hennes artistnamn) och lyssnade när hon sjöng. Vi har dansat Linedance tillsammans och det var riktigt kul att höra henne. Jätteduktig är hon!

Vi lyssnade en stund på bandet efter dem och sedan drog vi till Friends där vi mötte upp våra vänner Tobbe o Anna-Lena och åt lunch/middag med dem. Vi satt där tills det var dags för Bo Selinders på Kulturens Hus. Det var verkligen ett härligt band att lyssna på. Annorlunda, men så bra!

Sen blev det en sväng till Bistro Norrland för dryckespaus och när Symfoni öppnade gick vi dit. Där var det olika ungdomar som sjöng och jag var VERKLIGEN imponerad. Vilka talanger det finns. Helt otroligt. Jag var till och med tvungen att gå fram till en tjej och säga att hon var galet bra, efter hon hade sjungit.

Vi avslutade kvällen med att dricka kaffe på Anna-Lenas jobb innan vi skiljdes åt och jag och Mikael gick ner till båten. 

Det blev en helt fantastiskt oväntat bra lördag. Så otroligt roligt att gå runt och lyssna på massor med artister och talanger. Det var aktiviteter på massor av ställen. Man hann inte ens lyssna på allt man hade velat. Så jag hoppas det är dåligt väder nästa kulturnatt oxå, så vi inte åker ut med båten. 😉

Hoppas alla ni oxå hade en underbar helg!

KRAM <3

Tog väldigt lite bilder, men detta är i alla fall fina ACE

Bo Selinders

Scroll To Top